luftensomjagandas

Den senaste tiden har varit jobbig.
De är tungt att vandra runt med ett ständigt kaos i huvudet.
Lyckades tillslut nu 46 kilo iallfall, men den senaste tiden har jag ätit som ett monster och garanterat gått upp igen.
Var över en vecka sedan jag vägde mig, så jag vet inte.
Kan dra kort vad som har hänt den senaste tiden.

Folk börjar misstänka, dom frågar, undrar och pratar en massa. Vilket gör min fruktansvärt frustrerad och arg.
Jag har fått börjat äta på skolan, för att göra dom nöjd och glad, men de är sedan jag som får ligga och vrida mig i sängen av ångest och självhat pga maten, pga dom.

Jag har avslutat mitt fyra åriga förhållande.
Känslorna svalnade och jag insåg att de skulle vara fruktansvärt orättvist mot honom att vara kvar i det, och att de inte skulle hålla i längden.

Två vet om påriktigt om min ÄS, eller vad jag ska kalla det.
Har pratat med dom, och de är fruktansvärt skönt att ha några friska människor som jag kan prata med, som faktiskt "förstår".


Justnu längtar jag bara tillbaka till skolan, tillbaka till gymmet, vågen och rutinerna.
Är rädd för lovet som kommer, rädd för att jag ska falla tillbaka i dåliga matvanor och ligga med ångesten på kvällarna.
Slänger in en ny bild på mig som ett avslut på detta inlägg.
Jag ska börja skriva igen, påriktigt denna gång.
Men nu mest för att få ut mina tankar och känslor kring vikten.
Kram